En smärta från foten är oftast lokalt lokaliserad. Smärtan förlägger sig ytterst sällan någon annanstans än runt omkring smärtans utgångspunkt.
En smärta i din fot behöver dock inte alltid betyda att det är själva foten i sig som är orsaken till detta besvär.
Den fjärde och femte nervroten från din ländrygg kan förlägga smärta på utsidan av underbenet, vidare ut över fotryggen och möjligen ut i dina tår. Den första och andra nervroten från korsbenet kan förlägga smärta i baksida vad, utsidan av foten, samt under foten. Ett besvär i din höftled kan förlägga smärta på insidan av fotleden.
I denna text ska vi gå igenom:
- Fotens uppbyggnad
- Vad kan du göra om du har fått ont i foten
- Varför får man ont i foten
- Vad kan vi hjälpa dig med om du har ont i foten
- Vanliga åkommor
Fotens uppbyggnad
Fotleden är uppbyggd av språngbenet, vadbenet och skenbenet. Denna led böjer och sträcker foten. Språngbenet och hälbenet bildar mellanfotens led, denna led tilltar foten åt sidorna. Totalt finns det 26 ben i foten, samt två sesamben. I foten finns 57 olika leder och över 100 ledband, vilket gör foten till ett komplicerat rörelseorgan.
Fotledens funktion är att skapa stabilitet och rörlighet under belastning.
Vad kan du göra om du har fått ont i foten
Ge foten cirkulation under hela dagen. Böj och sträck, vrid inåt och utåt när du sitter stilla. Undvik att ha foten stilla i för långa perioder. Rör på dig i den mån du klarar av, hellre flera korta stunder än en lång stund.
Byt ut löpning mot cykling eller simning så att du kan fortsätta att vara aktiv.
När du har ont i foten kan det vara bra att använda en bra sko, undvik hårda skor och skor med sluttande klack. Använd inneskor när du är inomhus. Kontakta Löp&Sko så hjälper dom dig att passa ut en bra sko, om du önskar hjälp med detta.
Påbörja försiktig isometrisk träning så fort du kan, detta betyder att du ska aktivera muskulaturen i foten utan att foten rör sig. Böj, sträck och vrid mot motstånd, utan att foten rör sig.
Rör på foten passivt, detta betyder att du tar ut rörligheten i din fot utan att aktivera muskulaturen. Lägg foten i ditt knä: böj, sträck och vrid med hjälp av dina händer.
Varför får man ont i foten
Foten är som nämnt ovan en väldigt komplex enhet. Trauman som stukning av foten är väldigt vanligt. Överbelastning mot muskler och senor sker när man ökar aktivitet för hårt eller frekvent.
Foten glöms ofta bort vid träning. En minskad balans kan göra att muskler och senor belastas för hårt.
Det finns flera teorier om att vi är byggda för att vara barfota. Då vi stänger in våra fötter i skor hela dagarna tappar foten funktion, vilket således leder till att besvär uppstår. Strama vadmuskler misstänks också att vara en orsak till smärta i foten kan uppstå.
Vad kan vi hjälpa dig med om du har ont i foten
Naprapaten lyssnar till din sjukdomshistoria och undersöker din fot, för att på så vis reda ut vilken struktur i din fot som skapar din smärta. Vi använder även ultraljudsdiagnostik för att säkerställa diagnos under naprapatbehandlingen.
Det är viktigt att att naprapaten även tar hänsyn till helheten. Stelhet, svaghet eller minskad funktion i höft och knäled kan leda till för hög belastning i foten.
Då naprapaten ställt diagnos har vi flera verktyg vi kan använda för att minska smärtan och återställa funktion i din fot. Stötvågsbehandling har en god effekt mot besvär i senor. Även skador i ligament kan behandlas med stötvåg. Manipulation och mobilisering används för att återsälla rörlighet och god funktion. Men även för att flytta på exempelvis broskfragment som kan klämmas in i dina leder. TENS, akupressur och massage för att mjuka upp stela muskler. Ultraljud, laser eller scanlab för att minska inflammation och bidra till kroppens läkningsförmåga.
Vanliga åkommor
Du uppmärksammar en stark smärta precis framför och något på insidan av hälbenet.
De första stegen på morgonen är absolut värst. Du stapplar ofta fram. Även om du har varit stilla en längre stund kan det vara jobbigt att komma igång. Om du tar en promenad lättar ofta smärtan efter en stund och du kan till och med i vissa fall gå helt obehindrat resten av promenaden.
- Nedtrampad hälkudde
Du känner av en smärta mitt under hälbenet. Denna gör sig uppmärksam då du har gått en bit, ju längre du går desto mer smärta känner du av. På morgonen har du ingen smärta, inte heller då du är stilla.
- Hälseneinflammation
Du känner av en smärta på baksidan av underbenet, strax ovan hälbenet. De första stegen på morgonen kan smärta. Även smärta i början av träning, under träning eller efter träning är vanligt. Att gå upp på tå är smärtsamt.
- Fotledsstukning
Det finns flera ligament i foten som kan råka ut för sträckningar. Det vanligaste ligamentet som skadas är det som sitter på utsidan av foten strax, framför den yttre fotknölen.
Ofta vet du att du har snubblat till och då känt av en smärta på utsidan av foten. Ibland svullnar området upp och du får ett tydligt blåmärke. Om ligamenten är kraftigt stukat eller om det har gått av kommer du att uppleva en instabilitet av din fot.
- Benhinneinflammation
Du känner av en smärta på insidan och framsidan av underbenet.
Smärtan är i början endast relaterad till aktivitet. En långt gången benhinneinflammation kan även värka under total vila, framför allt om du har tränat dagen innan.
