Smärta i foten kan uppstå av skada på ett flertal vävnader, hälsporre är ett väldigt vanligt besvär du kan få i din fot.
Plantarfacians uppbyggnad
Plantarfascian är uppbyggd av framför allt kollagen (fiberprotein), den liknar ett ligament i sin struktur då den utbreder sig från ben till ben som ett ligament gör. Plantarfacian är relativt lik en sena i sin uppbyggnad.
Senor förbinder muskler med ben för att underlätta rörelse och fungerar som en kraftöverförare mellan muskel och ben. Även om både plantarfacian och senorna består av tät bindväv (hög andel kollagenfibrer), fungerar plantarfacian mer som en spänningsupptagande struktur som stödjer upp fotvalvet, jämfört med senor som är kraftöverförande strukturer.
Plantarfacian kommer från hälbenet och fäster in mot tåbenen. Varje gång du tar ett steg och rullar över framfoten så att tårna böjs uppåt kommer plantarfacian att spännas upp och hålla uppe fotvalvet.
Hälsporre-diagnosen
Hälsporre är oftast diagnosen som används när plantarfacian har blivit förtjockad. En mer korrekt benämning torde vara likt plantarfacialgi, då en hälsporre är en kalkutfällning från hälbenet och bildar en sporre, därav ordet hälsporre.
Då hälsporre är den vanligaste benämning använder vi detta begrepp på flera ställen i denna text.
Det behöver inte finnas en sporre för att smärta ska uppstå, utan smärtan verkar istället uppstå pga den förändrade miljön i plantarfacian. Det kan liknas med en tendinopati i en sena som du kan läsa mer om här: https://city-kliniken.com/symtom/ont-i-foten/tendinos-tendinopati/
Värt att nämna är att det inte är helt kartlagt vad som skapar smärtan vid varken plantarfacialgi (hälsporre) eller i en tendinopati. Men man tror att den förändrade sammansättningen av celler i senan eller facian kan vara en orsak.
Vikten av sjukdomshistoria och undersökning vid hälsporre
Det är viktigt att naprapaten gör en noggrann sjukdomshistoria och en väl genomförd undersökning för att komma fram till rätt diagnos. Exempelvis kan huggsmärtor i foten ge misstanke om att det finns en ”lös kropp” i fotleden. Om foten viker undan leder snarare misstankarna mot instabilitet av fotleden. Man ska även ha i tankarna att en struktur som har förbindelse av nervrot S1 kan förlägga sin smärta omkring foten. Exempelvis diskbråck med påverkan av nervroten eller en inflammation omkring SI-leden. Ett besvär som kan vara väldigt likt hälsporre är en nedtrampad hälkudde, man skiljer dessa åt på framför allt sjukdomshistorian. Ultraljudsdiagnostik kan även användas för att särskilja dessa åkommor.
Hur en hälsporre brukar bete sig.
I sjukdomshistorien brukar nämnas att det smärtar kraftfullt vid de första stegen efter sittande eller liggande, morgonen brukar vara absolut värst. Smärtan brukar ge med sig något efter att man har varit igång en stund.
Smärtan har ofta smugit sig på under en period, och är lokaliserad under foten mot hälbenet.
Man tror att mycket stående och gående på hårt underlag, pronerad ställning av foten samt stram muskulatur i vaderna kan öka risken att detta symtom uppkommer.
I undersökning av foten hittar man oftast ingenting förutom en djup och kraftig ömhet vid tryck mot främre delen av hälbenet.
Naprapaten kan hjälpa dig med exempelvis stötvågsbehandling eller epte, uppmjukning av muskulaturen i vaderna samt ett anpassat rehabiliteringsprogram. Detta har efter erfarenhet visat sig ge goda resultat i många fall av hälsporre. Detta hjälper vid med under en naprapatbehandling.
I vissa fall kan en inläggssula vara indicerad och vara ett gott komplement till behandling samt rehabiliteringsprogram.
Vad kan du själv göra om du har drabbats av hälsporre
När du vaknar på morgonen kan du börja med att röra på foten, och knipa med tårna innan du tar de första stegen.
Ha ett par innetofflor stående vid sängkanten, så att du direkt kan avlasta fötterna genom att använda dessa då du går inomhus.
Ge ständigt foten cirkulation under dagen genom att röra på den när du exempelvis sitter ner. Böj och sträck i både fotled och med tårna. Var inte stilla för länge.
Undvik att gå barfota på hårt underlag när du har hälsporre, barfot utomhus går bra.
Använd en stabil och stötdämpande sko, exempelvis en löparsko. Undvik hårda sulor som ofta finns i finskor. Samt undvik sluttande klackskor.
Inläggssulor vid hälsporre
Inläggssulor kan avlasta smärtan från hälsporre genom att lyfta upp fotvalvet så att plantarfacian avlastas. Önskar du hjälp med formgjutna fotinlägg rekommenderar vi dig att kontakta Löp&Sko i Göteborg.
Skapad av City-Klinikens Legitimerade naprapater
City-Klinikens naprapater är legitimerade och medlemmar i Svenska Naprapatförbundet. Vi vidareutbildar oss kontinuerligt. Du kan läsa mer om City-Klinikens naprapater via knappen nedan.
Granskad av Jonatan Karlsson, legitimerad naprapat. Thomas Gjörling, legitimerad naprapat. Christian Strömberg, legitimerad naprapat. Micael Johansson, legitimerad naprapat.
Denna information är avsedd för utbildningsändamål och ersätter inte en individuell medicinsk undersökning.