Innehållsförteckning
Vad betyder tendinos, tendinopati och tendinit
Tendinos är en förändrande process av senan utan inflammatorisk reaktion.
Tendinopati betyder att det finns en ospecifik smärta i en senvävnad.
Tendinit betyder att några fibrer i senan har sträckts ut för mycket, varpå en inflammatorisk process påbörjas i och omkring de utsträckta fibrerna.
Kort förklaring om en senas uppbyggnad och funktion
Sena översatt till engelska = Tendon
Funktion
Sammanlänka muskeln till ben.
Överföra kraft från muskel till ben för att producera en rörelse.
Sätta muskeln i en optimal position för att överföra kraften i rätt riktning.
Anatomi:
En sena är till största del uppbyggd av typ 1 kollagen (fiberprotein). Dess fibrer ska vara uppradade i en linjär form med länkar mellan varandra för att öka hållfastheten.
Vad är tendinos
Vid tendinos i senan sker en cellulär process, senans cellstruktur förändras. Kollagen som är en celltyp som senan huvudsakligen är uppbyggd av minskar. Senans fiberstruktur som normalt är relativt rak förändras till en mer intrasslad fiberstruktur. Mellan fibrerna bildas hålrum som fylls med vätska och lösgör fibertrådarna. En annan celltyp, fibroblaster, minskar även i antal i senan.
Kroppen kommer att försöka återuppbygga senan genom att antalet fibroblaster bildas och sprids i senan. Inväxt av kapillärer sker för att öka blodtillförseln. Nya celldelningar sker, framför allt av kollagen för att fylla upp vävnadsförändringen.
Om ovan process sker utan tillräckligt högt syretryck i senan finns risk för vävnadsdöd och kalkinfällning.
Tendinopati
Tendinopati är som ovan nämnt en ospecifik smärta i senans vävnad. Viss forskning har gjort antagande om att vissa förändringar i senan kan vara bestående (J L Cook, C R Purdam). Utefter detta har de byggt en modell för att förklara belastningsinducerad tendinopati.
Man delar där upp senans förändringar i 3 steg.
- Reaktiv tendinopati
- Misslyckad läkning av senan
- Degenerativ tendinopati
Reaktiv tendonpati:
Vid en överbelastning eller ett direkt slag mot en sena kan senan reagera med en ökad utsöndring av celler och makromolekyler i och omkring senan. Senan svarar med att bli något tjockare/svullen som ett korttidsresultat av den ökade belastningen. Detta är ett snabbt svar på en ökad yttre belastning då en tillvänjning måste ske direkt. Därefter måste antingen en förändring i senan ske på längre sikt för att tåla denna ökande belastning, eller så måste senan avlastas för att kunna återgå till sin normala och friska miljö. Om senan inte avlastas kommer den att gå in i nästa steg som är misslyckad läkning av senan.
Misslyckad läkning av senan:
Senan har försökt att anpassa sig till att tåla högre belastning men har misslyckats av någon anledning, (se inre och yttre faktorer nedan). Det har skett en stor nedbrytning av proteiner och molekyler, vilket leder till en ökning av celler. Detta leder i sin tur till en ökning av proteinproduktion, proteglykaner och kollagen. Ökningen av proteglykander medför en separation av kollagenet och oregelbundenhet i innehållet mellan cellerna, (bl.a. mellan senfibrerna). Förändringarna i senan är ganska precis till området var överbelastningen skett, men förändringen i innehållet mellan cellerna är över en större del av senan. Det kan ske en ökad inväxt av nerver och kärl i detta skede, (neovaskularisering).
Degenerativ tendinopati
I detta stadie har en förändring av både cellerna och innehållet mellan cellerna skett. Områden av celldöd är tydliga och en oordning av innehållet mellan cellerna har skapats. Det finns endast en liten chans till återgång från detta förändrade stadie. Det finns en avsevärd olikhet i senans vävnad i dessa senor, delar av senan är frisk och andra delar av senan är sjuk. En konstant svullnad av senan kommer att återstå, vilket man får leva med. I och med att senan är svullen, finns ett större utrymme för frisk vävnad däri. En tjock och svullen sena med en hel del frisk vävnad i, kan nästan bli lika stark som en frisk smal och tunn sena.
Inre och yttre riskfaktorer för tendinos
Inre riskfaktorer
Ålder
Blodtillförsel
Näringstillförsel
Anatomiska variationer
Ledrörlighet
Svag muskulatur
Kön
Yttre riskfaktorer
Yrke
Sport
Fysisk belastning
Fel i träning
Skor och utrustning
Mijö
Senans näringstillförsel jämfört med en muskel.
En muskel är rikligt berikad med kapillärer som ger god blod- och näringstillförsel.
Senan får normalt sett inte näringstillförsel via blodkärl, utan via diffusion från senans senhinna (Steven A Fenwick, Brian L Hazleman, and Graham P Riley).
Senhinnan innehåller nerver och kärl. Senan ska normalt sätt inte innehålla nerv och kärlstrukturer.
Då muskulatur har rikligt med kärlinväxt så sker läkning vid skada betydligt snabbare än vid skada på en sena.
Ultraljud vid tendinos - tendinopati
Med hjälp av ultraljudsdiagnostik kan vi mäta senorna och jämföra med den friska sidan. Vi kan se kärlinväxt i senan. Med hjälp av Powerdoppler kan vi se kärlinväxt i ett mycket tidigt skede. Detta skulle möjligen kunna hjälpa oss att tidigt finna tecken på överbelastning och justera belastningen innan ytterligare inväxt sker.
Vi kan finna rupturer och gradera dessa, eventuellt måste rehabiliteringen hanteras annorlunda i detta fall.
I slutändan är det dock den kliniska undersökningen och smärtan som avgör hur rehabiliteringen ska startas, stegras och avgöra när återgång till sport eller träning kan ske.
Behandling vid tendinopati
Vi väljer behandling utefter vad vi finner i undersökning, hör i sjukdomshistorien och vad vi ser på ultraljud.
Vid en reaktiv tendinopati och möjligen en tidig misslyckad läkning av senan väljer vi, ultraljud, laser eller EPTE.
Vid en degenerativ tendinopati eller en misslyckad läkning i ett senare skede väljer vi stötvågsbehandling eller EPTE.
Rehabilitering vid tendnopati
Ett individuellt träningsschema skall alltid anpassas och utföras vid dessa besvär.
Vid en reaktiv tendinopati behöver man plocka bort belastning och ha mer vila mellan ansträngande aktiviteter.
Vid en degenerativ tendinopati ska tung träning belasta senan.
Om excentrisk, koncentrisk eller isometrisk träning ska utföras är troligen högst individuellt. Beroende på vad man vill åstadkomma i framtiden avgör hur rehabiliteringen ska stegras. Om man ska springa bör hoppträning och explosiv träning vävas in. Om man har som mål att kunna ta längre promenader, snarare än att springa, finns ingen direkt anledning att stegra rehabiliteringen lika hårt, explosiv träning skulle då troligen inte behövas.
Hur vet man hur hårt och ofta man kan göra sin rehab då?
En sena är väldigt långsam i sin reaktion att tala om för dig om du gör för mycket eller för lite. Du kommer först dagen efter din rehab eller en aktivitet veta om det var för mycket eller inte. Om du vaknar med mer smärta och stelhet var det för mycket. Ett bra sätt att avgöra om det är för mycket är om du sätter din smärta som 4 eller högre på VAS-skalan (Visuell analog skala). 0 är ingen smärta och 10 är olidlig smärta.
- När du gör dina övningar får det kännas lite. Max VAS 4.
- Dagen efter rehab eller aktivitet ska det helst inte göra mer ont, definitivt inte mer än VAS 4.
- Om det gör mer ont behöver du backa din rehab lite. Mindre vikt, mindre reps, eller mindre längd.
- När du har börjat stegra din träning, exempelvis löpning, får det inte göra mer ont än VAS 4 dagen efter passet. Om det gör mer ont behöver du backa din löpning genom att exempelvis vila fler dagar mellan löppassen eller minska tiden du är ute och springer.
Det är väldigt viktigt att du på egen hand lär dig att justera dessa variabler (vikt, reps, längd, vila).
En hel del forskning har visat bra resultat av excentrisk tung träning. Till exempel: Alfredson H, Pietilä T, Jonsson P, Lorentzon R. Eller Alfredson H, Lorentzon R.
Avslutande ord gällande tendinos - tendinopati
Vi vet idag att en sena mår bra av belastning. Vila kommer att minska senans elastiska egenskaper. Aktivitet är helt nödvändigt för att bibehålla senans strukturella helhet.
Om du enbart vilar din besvärande sena kommer det säkerligen kännas bättre under tiden du vilar. Men du har gjort dig själv en otjänst, när du kommer igång med aktivitet är det stor risk att det börjar att göra ont igen, och senan kommer troligen att vara i ett än sämre skick än när du startade din vila.
Enkla rehabprogram att börja med vid tendinos
Här nedan kan du ladda ner enkla övningar i pdf-format, där du även kan se övningarna i videoformat. Det är bra övningar att komma igång med. Men du behöver boka en tid till en Naprapat eller Fysioterapeut i närheten av dig för att stegra övningarna efter hand.
Relaterade sökord till tendinos och tendinopati
Hälseneinflammation – Ont i hälsenan – Hälsenetendinos – Ultraljud hälsena Göteborg.
Hälsporre – Plantarfacialgi – Ont under foten – Ultraljud fot Göteborg.
Tarsaltunnelsyndrom – Tibialis posterior – Peroneus – Fibularis – Flexor hallucis.
Hopparknä – Patellatendinit – Ont under knäskålen – Ont i knät – Ultraljud knä Göteborg.
Trokanterit – Tendinos gluteus medius – Tendinos gluteus minimus – Ultraljud höft Göteborg.
Impingement – Inklämning i axeln – Supraspinatus – Rotatorcuffsyndrom – Ultraljud axel Göteborg.
Tennisarmbåge – Lateral epikondylalgi – Lateral epikondylit – Ultraljud armbåge Göteborg.
Golfarmbåge – Medial epikondylalgi – Medial epikondylit – Ultraljud armbåge Göteborg.
Ont i handleden – Ont i handen – De quervains – Ultraljud hand Göteborg.
Referenser
J L Cook, C R Purdam, Is tendon pathology a continuum? A pathology model to explain the clinical of load-induced tendinopathy.
Steven A Fenwick, Brian L Hazleman, and Graham P Riley, The vasculature and its role in the damaged and healing tendon)
Alfredson H, Pietilä T, Jonsson P, Lorentzon R, Heavy-load eccentric calf muscle training for the treatment of chronic Achilles tendinosis.
Alfredson H, Lorentzon R, Chronic Achilles tendinosis: recommendations for treatment and prevention.
Jonatan Karlsson
Författare av denna text
Jonatan är legitimerad naprapat och har arbetat som detta sedan 2009. Han har även en examen i ultraljudsdiagnostik, samt en högre examen i Ortopedisk Medicine International. Du kan läsa mer om Jonatan via knappen nedan.
