Behandling och rehabilitering av senor i Göteborg

En senskada (t.ex. vid överbelastning eller en mindre bristning) läker i flera på varandra följande faser. Det är viktigt att förstå att kroppen inte “hoppar” mellan faser utan de överlappar ofta – men faserna ger en bra struktur för hur du bör anpassa din rehab.

Vi som naprapater på City-Kliniken i Göteborg träffar dagligen patienter med besvär från senor i olika delar av kroppen såsom hälar, knän, höfter, axlar och armbågar. Vi har lång erfarenhet och bred kompetens inom såväl diagnostik som behandling och rehabilitering av senbesvär.

Med hjälp av bland annat fokuserad stötvågsbehandling och medicinsk laser kan vi på bästa sätt hjälpa dig till en aktiv och smärtfri vardag.

Här nedan skall vi gå igenom senans olika läkningsfaser, från den akuta fasen fram till att din sena är läkt!

1. Inflammationsfasen (ca 0–5 dagar)

Vad händer i senan?
Tänk på din sena som Älvsborgsbron. En senskada är som att några av de bärande vajrarna har slitits av. Det är räddningstjänsten som är på plats och spärrar av. Det är rörigt, men nödvändigt för säkerheten.

Direkt efter skadan startar en inflammatorisk process. Blodflödet till området ökar och kroppen skickar dit inflammatoriska celler som “städar upp” skadad vävnad. Det uppstår svullnad, smärta och ibland värme. Kollagenstrukturen i senan är tillfälligt försvagad. Denna skada/förändring i senstrukturen kan vi genom ultraljudsdiagnostik bekräfta så att vi kan rikta behandlingen på bästa sätt för att du skall få en så optimal behandling och rehab som bara möjligt. Via ultraljudet kan vi i denna fas se vätskeansamlingar och ökat blodflöde (neovaskularisering).

Symptom:

  • Smärta vid belastning och ibland i vila
  • Svullnad/ömhet i senan
  • Nedsatt funktion

Vad ska du göra?
Målet här är att skydda – inte provocera.

  • Avlasta från det som utlöste skadan (men inte total vila). Total vila är senans fiende. Senan behöver mekanisk belastning för att förstå hur den ska bygga upp sig.
  • Lätt cirkulationsträning (t.ex. promenader eller obelastade rörelser om möjligt)
  • Smärtfri rörlighet

Exempel på övningar:

  • Lätt aktiv rörlighet (10–15 repetitioner, 2–3 ggr/dag)
  • Isometriska övningar (statisk spänning av muskel utan rörelse):
    • Håll 30–45 sekunder × 4–5 set, 1–2 ggr/dag
    • Smärta upp till ca 3/10 (där 0 är ingen smärta alls och 10 är värsta tänkbara smärta) är ofta okej

Vad kan vi göra genom behandling?

Medicinsk laser: Är extremt effektiv i de tidiga faserna (1 och 2) för att stimulera cellenergin (ATP) och påskynda övergången från inflammation till läkning.

2. Proliferations-/Regenereringsfasen (ca dag 3 – 3 veckor)

Vad händer i senan?
Byggarbetarna (fibroblasterna) är på plats. De sätter upp tillfälliga ställningar. De är inte lika starka som originalet än, så vi kan inte släppa på tung trafik, men vi måste börja gå på dem för att de ska veta hur de ska förstärkas.

Nu börjar kroppen bygga upp ny vävnad. Fibroblaster producerar kollagen, men fibrerna är oorganiserade och svagare än originalet. Via ultraljudet kan vi i denna fas bedöma hur oorganiserad den nya vävnaden är.

Symptom:

  • Minskad vilosmärta
  • Smärta vid belastning kvarstår
  • Stelhet, särskilt efter vila

Vad ska du göra?
Nu ska du börja belasta – men kontrollerat. Belastning hjälper kollagenet att organiseras rätt.

Exempel på övningar:

  • Lätta styrkeövningar (koncentrisk + excentrisk)
  • 2–3 set × 12–15 repetitioner
  • 1 gång/dag eller varannan dag

Exempel:

  • Excentriska tåhävningar (vid hälsenebesvär)
  • Lätt gummibandsträning
  • Kontrollerade kroppsviktsövningar

Viktigt:
Smärtan får öka litegrann under träning, men ska inte bli värre dagen efter.

Vad kan vi göra genom behandling?

Radiell och fokuserad shockwave används med fördel i den sena proliferationsfasen och remodelleringsfasen för att ”starta om” läkningsprocessen i kroniska senor eller för att organisera kollagenet.

3. Remodelleringsfasen (ca 3 veckor – 3 månader+)

Vad händer i senan?
Nu byts de tillfälliga ställningarna ut mot riktiga stålvajrar. Genom att belasta senan (likt trafiken på bron) lär vi materialet (senfibrerna) att lägga sig i rätt riktning för att tåla framtida belastning.

Kollagenet börjar organiseras i längdriktning, vilket gör senan starkare och mer funktionell. Senan anpassar sig efter belastning.

Symptom:

  • Mindre smärta
  • Ökad tolerans för belastning
  • Fortfarande stelhet/morgonömhet

Vad ska du göra?
Nu ska du successivt bygga upp styrka, kapacitet och explosivitet.

Exempel på övningar:

  • Tyngre styrketräning
    • 3–4 set × 6–10 repetitioner
  • Excentrisk träning med högre belastning
  • Introduktion av plyometriska övningar (hoppa, snabba rörelser)

Exempel:

  • Tunga tåhävningar i maskin eller med vikt (vid hälsenebesvär)
  • Enbensövningar
  • Lätta hopp → successivt mer explosiva

Dosering:

  • 2–4 gånger/vecka beroende på belastning

Vila mellan passen viktigt!

4. Återgång till full belastning / prestationsfas (3 månader – 6+ månader)

Vad händer i senan?
Senan fortsätter att anpassa sig till hög belastning. Den blir starkare, men det kan ta lång tid innan den är helt återställd.

Vad ska du göra?
Här handlar det om att återgå till din idrott eller aktivitet – men smart.

Exempel på träning:

  • Sportspecifik träning
  • Sprint, riktningsförändringar
  • Maxstyrka och explosivitet

Dosering:

  • Gradvis stegring (t.ex. 10–20 %/vecka)

Fortsätt med styrketräning parallellt!

Viktiga principer genom alla faser

  • Belastning är medicin – men rätt dos är avgörande!
  • Cirkulationsökande aktiviteter är viktigt under samtliga faser då ökat blodflöde ger snabbare läkning samt att du inte tappar kondition under tiden du inte kan utföra din vanliga träning.
  • Smärta upp till ca 3–4/10 under träning kan vara okej, men:
    • Ska inte öka kraftigt dagen efter!
  • Tålamod: senskador tar ofta mycket längre tid än muskelskador!
  • Undvik total vila för länge → det försvagar senan!