Kalkaxel: När senan byter identitet
Den dominerande teorin bakom uppkomsten av hydroxyapatit (kalkaxel) bygger på att senans celler, under specifika förhållanden, byter skepnad. Istället för en misslyckad läkning rör det sig om en aktiv biologisk process som styrs av syrebrist och mekanisk belastning.
Slipp långa väntetider på remiss. Se lediga tider direkt i vår onlinebokning för undersökning i centrala Göteborg.
Normalt sett svarar senans celler, tenocyterna, på belastning genom så kallad mekanotransduktion. Det innebär att de känner av det mekaniska draget och svarar med att producera mer kollagen för att stärka senan. Detta är en energikrävande process som kräver god tillgång på syre.
Vid kalkaxel tror man att en kombination av repetitiv belastning och dålig vaskularisering (blodförsörjning) skapar en lokal miljö med hypoxi (syrebrist).
När syrenivåerna sjunker drastiskt i senan, tvingas tenocyterna till ett vägval för att överleva. De genomgår en metaplasi – en process där cellen byter identitet.
- Tänk dig en fabriksarbetare (tenocyten) som är van vid att bygga flexibla stålvajrar (kollagen). Plötsligt stryps strömmen och syret i fabriken. För att inte dö, ställer arbetaren om hela produktionen till att bygga betongblock istället, eftersom det kräver mindre syre för att underhålla.
Tenocyterna börjar nu bete sig som chondrocyter (broskceller). Dessa celler är naturligt skapta för att leva i den syrefattiga miljön i ledbrosk. Som en del av sin nya identitet börjar de producera en extracellulär matris som liknar brosk, vilken är höggradigt mottaglig för mineralisering.
Det är i denna ”broskliknande” miljö som hydroxyapatit (benmineral) börjar fällas ut. Det sker antingen genom:
- Intratendinär kalcificering: De chondrocyt-liknande cellerna bildar små vesiklar som fungerar som kärnor för kalkbildning.
- Migration från entesen: En alternativ teori föreslår att mineralet faktiskt ”vandrar ut” från senfästet (entesen) i benet. Eftersom senan nu har en broskliknande struktur som påminner om tillväxtzonen i ett ben, kan mineraliseringen sprida sig ut i senvävnaden likt en förlängning av benet självt.
Till skillnad från en vanlig senskada, där kroppen försöker laga hålet med granulationsvävnad (ärrvävnad), är kalkaxel en aktiv omvandling av vävnadstypen. Kroppen bygger inte ett ärr – den bygger felaktigt en form av ”mjukt ben” inuti senan. Det är först när denna process vänder och kroppen försöker bryta ner kalket (resorptionsfasen) som de extrema smärtorna uppstår.
Sammanfattning: senan gör ett ”biologiskt misstag” i sitt försök att anpassa sig till en tuff, syrefattig miljö. Den försöker bli brosk för att överleva, men resultatet blir en smärtsam kalkdepå som stör senans mekaniska funktion.
Utvecklingen av kalkaxel sker i olika faser
Kalkaxel följer en tydlig biologisk cykel, känd som Uthoffs klassificering. Att veta vilken fas du befinner dig i är avgörande för valet av behandling.
Här sker den aktiva omvandlingen. Kalket fälls ut och formar sammanhängande strukturer.
- Konsistens: Som hårdost, krita eller intorkad tandkräm.
- Smärta: Ofta helt smärtfri. Detta är det vanligaste fyndet vid rutinundersökningar.
- Ultraljud: Ses som ett fylligt stackmoln (cumulus) med en kraftig akustisk skugga bakom.
Kalkdepån är färdigbildad och stabil. Kroppen har ”kapslat in” mineralet.
- Konsistens: Fortfarande fast och torr.
- Smärta: Oftast symptomfri, men kan ge mekanisk inklämning (impingement) om depån är stor.
Detta är den mest dramatiska fasen. Kroppen bestämmer sig för att städa bort kalket och skickar in blodkärl och inflammatoriska celler.
- Konsistens: Som flytande mjölk eller yoghurt.
- Smärta: Extrem! När kalket blir vätska ökar trycket inuti senan dramatiskt. Om kalket läcker ut i slemsäcken (bursan) uppstår en hyperakut inflammation.
- Behandling: Stötvåg bör undvikas här. Istället rekommenderas vid nattlig smärta, kortisoninjektion vid behov eller Barbotage (sköljning där man suger ut det flytande kalket under ultraljud).
När kalket är borta börjar kroppen laga hålet.
- Process: Ny vävnad (granulationsvävnad) fyller utrymmet och mognar successivt till funktionell senvävnad.
- Status: Smärtan klingar av, men en viss ömhet kan kvarstå under tiden senan återfår sin styrka.
Differentialdiagnostik: Är allt vitt på skärmen kalk?
Vid en ultraljudsundersökning är det avgörande att tolka vävnaden korrekt. Allt som är ljust (hyperekoiskt) är inte aktiv kalkaxel.
| Fynd | Analogt utseende | Karaktär |
| Kalkaxel (HADD) | Stackmoln | Rundad volym, ofta förankrad i benet. Aktiv process. |
| Granulationsvävnad | Kondensstrimma | Tunn, linjär ärrvävnad efter en läkt ruptur. Ingen volym. |
| Dystrofisk förkalkning | Grus i maskineriet | Små korn eller flagor som fastnat i ett gammalt ärr. Passiv process. |
| Entesofyt | Tagg/Sporre | En spetsig benpålagring som växer direkt från benytan. |
Vikten av korrekt tolkning
Att förväxla en läkt ruptur (med ärrvävnad) med en aktiv kalkaxel kan leda till felaktig behandling. Därför utför vi alltid ett ”slushy-test” med ultraljudssonden. Genom att trycka lätt över fyndet kan vi se om vävnaden ger vika (mjuk fas) eller är stum (hård fas). Det är denna precision som avgör om vi ska använda fokuserad stötvåg för att trigga läkning, eller om vi ska avvakta och lindra den inflammatoriska stormen.
Olika typer av behandling vid kalkaxel
Beroende på i vilken fas processen är i varierar val av behandling. Val av behandling gör man alltid tillsammans med sin läkare, naprapat eller annan terapeut. Nedan är några exempel på åtgärder man kan välja mellan.
När kalket befinner sig i en hård och vilande fas används fokuserad stötvåg. De högintensiva ljudvågorna tränger djupt in i vävnaden för att mikroskopiskt bryta ner kalkformationen. Detta triggar en ny, kontrollerad läkningsprocess och ökar blodgenomströmningen i senan så att kroppen själv kan transportera bort resterna.
En innovativ och exakt metod där en tunn akupunkturnål förs in i kalkdepån under ständig ultraljudsguidning. En svag, mikrokontrollerad ström appliceras vilket skapar en lokal kemisk reaktion (elektrolys). Detta hjälper till att luckra upp förkalkningen och initierar en riktad inflammatorisk process som startar återuppbyggnaden av senan – helt utan att skada intilliggande, frisk vävnad.
När smärtan tillåter är medicinsk träning avgörande. Syftet med rehab är inte primärt att trolla bort kalket, utan att stimulera senans celler att bygga starkt kollagen, öka blodcirkulationen och återställa den neuromuskulära kontrollen kring skulderbladet för att undvika framtida inklämning.
Om kalket är extremt stort, envist och inte svarar på ovanstående minimalinvasiva metoder efter upprepade försök, kan en remiss för titthålsoperation bli aktuell för att kirurgiskt skrapa bort kalkinfällningen. Detta är dock idag relativt ovanligt tack vare moderna metoder som stötvågsbehandling.
Fördjupning av fokuserad stötvågsbehandling vid kalkaxel
Vid kalkaxel anses fokuserad stötvågsbehandling vara en av de mest effektiva icke-kirurgiska metoderna. Den har en dokumenterad förmåga att faktiskt få kalkdepåerna att lösas upp och försvinna.
Här är en djupdykning i hur stötvågsbehandling fungerar specifikt för kalkaxel:
Det är en vanlig missuppfattning att stötvågen bara ”slår sönder” kalket mekaniskt som en hammare. Processen är mer biologisk än så:
- Fragmentering: De högintensiva ljudvågorna skapar ett högt tryck inuti kalkdepån. Detta skapar mikrosprickor i kalket.
- Kavitation: Stötvågen skapar mikroskopiska gasbubblor i vävnaden som imploderar (kavitation). Detta skapar sekundära chockvågor som ytterligare luckrar upp kalket.
- Resorption (Kroppens städning): Den viktigaste effekten är att stötvågen irriterar området och ökar blodgenomströmningen kraftigt. Detta signalerar till kroppens immunförsvar (makrofager/ätceller) att börja bryta ner och transportera bort det uppluckrade kalket.
För att fokuserad stötvågsbehandling ska fungera vid kalkaxel är precision helt avgörande.
- Kalket sitter ofta djupt inne i senan (vanligtvis supraspinatus-senan).
- Vid behandling kan terapeuten använda diagnostiskt ultraljud för att se exakt var kalket sitter, hur stort det är och på vilket djup det ligger.
- Fokuspunkten på stötvågsmaskinen ställs sedan in så att den maximala energin hamnar precis mitt i kalkdepån.
Forskning visar att fouserad stötvågsbehandling har en framgångsgrad på mellan 70 % och 85 % när det gäller att reducera smärta och minska eller helt ta bort kalket.
Fas | Vad händer? |
Behandlingsfas | 3–5 sessioner med ca 1-2 veckors mellanrum. |
Reaktionsfas | Ofta kan smärtan öka något 1–2 dagar efter behandling när inflammationsprocessen (läkningen) drar igång. |
Resorptionsfas | Under 6–12 veckor efter avslutad serie arbetar kroppen med att transportera bort kalket. |
Uppföljning | En kontroll med ultraljud görs ofta 3 månader efteråt för att se om kalket har minskat. |
Kalkaxel går igenom olika stadier: en formativ fas (kalket är hårt som krita) och en resorptiv fas (kalket blir mjukt som tandkräm).
- Fokuserad stötvågsbehandling är mest effektivt i den formativa fasen eller i vilofasen för att ”tvinga” in axeln i den resorptiva fasen där kroppen själv tar hand om det.
- Om axeln redan är i en akut resorptiv fas är smärtan ofta extremt hög – då kan man ibland avvakta med stötvåg eftersom kroppen redan har påbörjat processen själv.
Är stötvågsbehandlingen smärtsam?
Det korta svaret är: Ja, det kan kännas – men med ett syfte.
Stötvågsbehandling innebär att vi skickar in högenergetiska ljudvågor i vävnaden för att bryta ner kalk eller trigga en läkningsprocess i en kronisk sena. Man kan likna det vid en ”biologisk väckarklocka”. För att väcka en kroppsdel som slutat läka av sig själv räcker det sällan med en viskning; vi behöver knacka på ordentligt för att få kroppens uppmärksamhet.
- Intensiv men kontrollerad: Det känns ofta som en molande, ”provocerande” smärta precis där det gör som mest ont annars.
- Vi har kontrollen: Vi anpassar alltid intensiteten efter din toleransnivå. Det ska vara ”skönt-ont” – en känsla av att vi faktiskt når fram till källan av problemet.
- Kortvarigt: Den mest intensiva delen av behandlingen varar oftast bara i några minuter. Direkt efteråt kan området kännas lite avdomnat eller märkligt nog mer lättrörligt.
Källor:
Bli fri från din kalkaxel i Göteborg
Gå inte med axelsmärta i onödan. På City-Kliniken i centrala Göteborg erbjuder vi en unik helhetslösning. Med hjälp av diagnostiskt ultraljud kan vi se exakt var kalken sitter och hur stor den är. Därefter bryter vi effektivt ner kalkinlagringen med fokuserad stötvåg.
- Telefon: 031-13 00 59
- E-post: info@city-kliniken.com
- Adress: Östra Hamngatan 52 (Centrumhuset – Plan 3), Göteborg. Nära Kungsportsplatsen, lätt att nå med spårvagn eller buss.
Denna text är författad och granskad av City-Klinikens legitimerade naprapater:
Jonatan Karlsson, Thomas Gjörling, Christian Strömberg och Micael Johansson, Vi är medlemmar i Svenska Naprapatförbundet och vidareutbildar oss kontinuerligt.
Du behöver ingen remiss för att komma till oss. Få en professionell bedömning av legitimerad naprapat med expertis inom stötvågsbehandling.