Ont i armbågen

Ont i armbågen är ett vanligt symtom. Som alltid är en detaljerad sjukdomshistoria samt en väl genomförd klinisk undersökning av största vikt. Detta för att lokalisera besvärets strukturella utgångspunkt. Detta kan vi naprapater på City-Kliniken hjälpa dig med.

En smärta från din armbåge är oftast lokalt lokaliserad. Smärtan kan dock sprida sig ner över ovansidan av underarmen. Samt även ut i framför allt ditt tredje och fjärde finger. Smärtan sprider sig sällan uppåt mot överarmen. Om du har ont i både armbåge och överarm kommer troligtvis besväret från nacken eller axeln.

 

I denna text ska vi gå igenom:

• Armbågens uppbyggnad
• Vad kan du göra om du har fått ont i armbågen
• Varför får man ont i armbågen
• Vad kan vi hjälpa dig med om du har ont i armbågen
• Vanliga åkommor
• Mindre vanliga åkommor

 

Armbågens uppbyggnad

Armbågen består av tre leder. En ledkapsel omsluter dessa leder. Rörelser som sker i armbågsleden är böjning och sträckning. Samt vridning inåt och utåt. Böjning och sträckning sker mellan överarmsbenet och armbågsbenet. Vridningar sker mellan armbågsbenet och strålbenet.

 

Vad kan du göra om du har fått ont i armbågen

Om du får ont i armbågen ska du försöka använda armen i den mån det går utan att det smärtar. Böj, sträck och vrid inåt, utåt flera gånger om dagen. Undvik att jobba monotont, samt att greppa saker längre stunder. Undvik statiska moment.

Börja med isometriska rörelser. Detta innebär att du aktiverar muskulaturen runt armbågen utan att armbågen rör sig. Muskulaturen aktiverar du i ett intervall om fem sekunder, upprepa fem gånger flera gånger om dagen.

Jobba med passiva rörelser om du har väldigt ont. Detta betyder att du rör i armbågen utan att du aktiverar muskulaturen runt armbågen.

Om det går bra kan du jobba med gummibandsträning, detta ska inte smärta. Utför 10-15 repetitioner i två omgångar, en till två gånger om dagen.

Se över din ergonomi på jobbet. Införskaffa ergonomiska hjälpmedel. Styrdon till tangentbordet är väldigt bra. Detta hjälper handleden att slutta ner över tangentbordet, vilket är avlastande för muskulaturen som fäster in omkring armbågen. Besök gärna Ergona där du kan hitta detta hjälpmedel.

 

Varför får man ont i armbågen

Trauma mot armbågen, och överbelastning är de vanligaste orsakerna till att du får ont i armbågen. Upprepade rörelser och statiska moment som skrivbordsjobb, fotografering eller hantverk är vanliga orsaker till armbågssmärta. Fall på armbågen skapar ibland frakturer mot skelettet, eller inflammation i armbågsleden.

 

Vad kan vi hjälpa dig med om du har ont i armbågen

Om du har fått ont i armbågen är det viktigt att veta vilken struktur i din armbåge som skapar din smärta, som tidigare nämnts. Detta är viktigt för att naprapaten på ett specificerat sätt ska kunna behandla din smärta på ett korrekt sätt. Om fel diagnos ställs är det stor risk att naprapatbehandlingen misslyckas. Stötvågsbehandling, ultraljud, epte och friktionsmassage är vanliga behandlingsmetoder vi använder oss av vid armbågsbesvär. Naprapaten jobbar även med övriga strukturer runt armbågen vid armbågsbesvär. Nacke, skuldra och axel är områden vi behandlar i kombination med armbågen för att kunna skapa en väl fungerande enhet. Manipulation och mobilisering för att öka rörlighet och funktion. TENS och massage använder vi för att få spända muskler att slappna av ytterligare.

 

Vanliga åkommor:

• Tennisarmbåge

Smärta runt armbågen, oftast utsidan. Blir mer påtaglig då man använder armen, framför allt vid monotona rörelser eller då man greppar saker.

• Golfarmbåge

Ont i armbågen, oftast insidan. Mest påtaglig vid monotona rörelser samt då man greppar och samtidigt böjer armen.

• Överbelastning av musklerna supinator, samt pronator.

Smärtorna uppträder som vid tennisarmbåge samt golfarmbåge varpå en klinisk undersökning är väldigt viktigt för korrekt behandling. Du får troligen mer besvär om du roterar underarmen upprepade gånger jämfört med om du enbart tar tag om något.

• Slemsäcksinflammation över armbågen

Du uppmärksammar en kraftig svullnad, ibland stor som ett ägg över armbågen. Om svullnaden är varm, rodnad samt kraftigt smärtsam bör läkare kontaktas omedelbart.

• Ledinflammation, artrit

Du får en smärta runt armbågsleden med nedsatt rörlighet då du böjer och sträcker i armen. Oftast har du betydligt mer nedsatt rörelse då du böjer armen jämfört med då du sträcker den.

• ”Loose body”

En liten broskflisa ligger på fel plats i din led vilket skapar en smärta samt en rörelseinskränkning av din armbåge. Detta leder ofta till artrit, som är beskrivet ovan, om tillståndet inte behandlas. Vanligt är att du får en låsningstendens av armen som kan ”låsas upp” med ett klick som följd.

• Fraktur av underarmsbenet

Vanligt efter fall på armbågen. Området svullnar upp, får en värmeökning, samt rodnad. Du får även en nedsatt kraft av framför allt tricepsmuskulaturen.

 

Mindre vanliga åkommor

• Sträckt armbåge hos barn

Om ett barn får ett drag i armen kan barnet plötslig få ont i armbågen. Barnet går med armen intill kroppen och kan varken vrida armen utåt eller sträcka ut armen. Vi rekommenderar att du söker läkare akut för ditt barn, röntgen brukar göras vid detta tillstånd för att utesluta fraktur.

• Inflammation i slemsäcken under bicepssenan

Du får en inskränkt rörelse samt smärta då du vrider underarmen inåt.

• Sträckning av ledkapseln mellan underarmsbenen.

Smärta runt armbågen som blir mer tydlig då du vrider armen utåt.