I denna text om huvudvärk ska vi gå igenom:
Introduktion till huvudvärk
Huvudvärk är ett av de vanligaste medicinska besvären och drabbar miljarder människor årligen och ofta utan underliggande sjukdom. Enligt Global Burden of Disease-studien är huvudvärksstörningar bland de mest vanligt förekommande och funktionsnedsättande tillstånden världen över. De tre vanligaste typerna av primär huvudvärk är spänningshuvudvärk, migrän och klusterhuvudvärk. Dessa skiljer sig åt i symtom och påverkar livskvaliteten på olika sätt. Nedan följer en kort sammanfattning av varje typ:
Spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och kännetecknas av en molande, tryckande smärta på båda sidor av huvudet, ofta beskriven som ett “ band” runt pannan eller nacken. Smärtan är vanligtvis mild till måttlig och förvärras inte av fysisk aktivitet. Den kan utlösas av stress, sömnbrist eller muskelspänningar och varar alltifrån 30 minuter till flera dagar. 78% av alla människor upplever spänningshuvudvärk någon gång.
Migrän
Migrän är en neurologisk störning med intensiv, pulserande smärta ofta på ena sidan av huvudet, som också kan vara åtföljd av illamående, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet. Aura (visuella eller sensoriska störningar) förekommer i cirka 25–30% av fallen. Anfallen varar 4–72 timmar och kan utlösas av exempelvis hormonella förändringar, mat eller stress. Migrän drabbar dessutom kvinnor dubbelt så ofta som män.
Klusterhuvudvärk
Klusterhuvudvärk är den mest intensiva formen av huvudvärk, med skärande, borrande smärta kring ögat eller tinningen på ena sidan, ibland med en kombination av tårögdhet, nästäppa och svettning på samma sida. Anfallen kommer i kluster (flera per dag) under veckor eller månader, följt av en period utan besvär. Smärtan är extrem och varar 15–180 minuter. Denna typ av huvudvärk är förhållandevis ovanlig (drabbar 1 av 1000 personer) och är vanligare bland män.
Vad kan du göra själv för att minska besvär från spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och kan ofta lindras genom livsstilsförändringar och utan medicinering. Forskning visar att flera metoder kan vara effektiva för att minska frekvens och intensitet av spänningshuvudvärk. Nedan följer några exempel på vad du själv kan prova för att minska dina besvär med spänningshuvudvärk:
- Stresshantering och avslappningstekniker
Stress kan vara en utlösande faktor för spänningshuvudvärk. Tekniker som mindfulness, muskelavslappning och andningsövningar kan minska muskelspänningar och stressrelaterade symtom. I en studie från 2018 publicerad i The Journal of Headache and Pain såg man att mindfulness-baserad stressreduktion signifikant minskade frekvensen av spänningshuvudvärk hos studiedeltagare jämfört med en kontrollgrupp (Anheyer et al., 2018).
- Regelbunden fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet som promenader, cykling eller yoga, kan minska smärtintensitet och frekvens av spänningshuvudvärk genom att förbättra blodcirkulationen och minska dina muskelspänningar. Regelbunden motion, 30 minuter 3–5 gånger per vecka, var kopplad till minskad huvudvärksfrekvens hos personer med spänningshuvudvärk (Krøll et al., 2019).
- Förbättrad sömn
Dålig sömn kan vara trigger för spänningshuvudvärk. Studier har visat att konsekvent sömn (7–8 timmar per natt) och en regelbunden sömnrytm kan minska förekomsten av spänningshuvudvärk (Seng et al., 2020).
- Hållning och ergonomiska åtgärder
Långvarig statisk hållning, särskilt vid datorarbete, kan bidra till muskelspänningar i nacke och axlar, vilket förvärrar spänningshuvudvärk. En studie i Scandinavian Journal of Work, Environment & Health (2017) visade att ergonomiska interventioner, såsom korrekt arbetsplatsdesign, minskade huvudvärksintensitet (Shariat et al., 2017).
- Vatten och kost
Uttorkning och oregelbundna måltider kan utlösa spänningshuvudvärk. En studie visade att tillräckligt vätskeintag och regelbundna måltider kan minska huvudvärksfrekvens (Price et al., 2019).
- Minska på koffein och alkohol
Överdriven konsumtion av koffein eller alkohol kan förvärra spänningshuvudvärk genom att påverka sömn och vätskebalans. En översikt i Current Pain and Headache Reports (2021) noterade att måttlig koffeinkonsumtion (mindre än 200 mg/dag) och begränsning av alkohol kan minska risken för huvudvärk (Shapiro et al., 2021).
- Synfel
När vi ser dåligt på grund av synfel eller om vi arbetar i dålig belysning behöver vi anstränga ögonen och intilliggande muskulatur mer för att se. Detta ger på sikt ökade spänningar runt hela huvudet och kan ge värk som följd.
8. Läkemedelsbiverkningar
Det är vanligt att man vid huvudvärk använder sig av läkemedel med syfte att lindra värken. Vid frekvent användande kan man se att vissa preparat istället kan trigga huvudvärken. En studie från Göteborgs universitet visar att 150000 svenskar lider av kronisk huvudvärk som beror på överanvändning av värktabletter. Sök därför alltid hjälp om du har långvarig eller ofta återkommande huvudvärk
Referenser
- Anheyer, D., et al. (2018). Mindfulness-based stress reduction for treating chronic headache: A systematic review and meta-analysis. The Journal of Headache and Pain, 19(1), 86. https://doi.org/10.1186/s10194-018-0906-5
- Krøll, L. S., et al. (2019). The effects of exercise on headache: A systematic review. Cephalalgia, 39(7), 894–903. https://doi.org/10.1177/0333102418819750
- Seng, E. K., et al. (2020). Sleep and headache: A bidirectional relationship. Headache, 60(1), 16–25. https://doi.org/10.1111/head.13725
- Shariat, A., et al. (2017). Effects of ergonomic interventions on musculoskeletal pain in office workers. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 43(4), 316–325. https://doi.org/10.5271/sjweh.3642
- Price, A., et al. (2019). Hydration and headache: A systematic review. Journal of Neurology, 266(6), 1498–1505. https://doi.org/10.1007/s00415-019-09254-3
- Shapiro, R. E., et al. (2021). Lifestyle factors in headache management. Current Pain and Headache Reports, 25(3), 17. https://doi.org/10.1007/s11916-020-00918-6
Tips på övningar du själv kan göra för att minska din spänningshuvudvärk
Naprapatbehandlingar för spänningshuvudvärk
Vi som naprapater använder manuella tekniker för att behandla muskel- och ledproblem, vilket kan minska symtom vid spänningshuvudvärk. Nedan listas några evidensbaserade naprapatbehandlingar som kan hjälpa, baserat på aktuell forskning.
- Manuell terapi (manipulation och mobilisering)
Naprapater använder ledmanipulation och mobilisering för att förbättra rörelseomfånget och minska muskelspänningar i nacke och axlar, som är vanliga triggers för spänningshuvudvärk. En systematisk översikt i The Journal of Headache and Pain (2016) visade att manuell terapi, inklusive manipulation av nacke och övre bröstrygg, signifikant minskade både frekvensen och intensiteten av spänningshuvudvärk jämfört med placebo.
- Mjukdelsbehandling (massage och triggerpunktsbehandling)
Mjukdelsbehandling, såsom massage och triggerpunktsbehandling, används för att lösa upp spända muskler i nacke och axlar vilket ofta bidrar till spänningshuvudvärk. En studie i Clinical Journal of Pain (2017) visade att triggerpunktsbehandling i nack- och axelmuskler (t.ex. trapezius och suboccipitala muskler) minskade smärtintensitet och frekvens hos personer med spänningshuvudvärk.
- 3. Dry needling
Dry needling där man använder sig av tunna nålarför att behandla triggerpunkter i muskler, är en teknik som vissa naprapater använder. En meta-analys i Journal of Pain Research (2020) fann att dry needling var effektivt för att minska smärta och förbättra funktion vid spänningshuvudvärk, särskilt när triggerpunkter i nackmuskler behandlades
- Rörelse- och hållningskorrigering
Dålig hållning, särskilt vid långvarigt sittande, är en känd orsak till spänningshuvudvärk. Naprapater kan analysera och korrigera hållning samt ge individanpassade övningar för att stärka posturala muskler. En studie i Scandinavian Journal of Pain (2018) indikerade att interventioner för att förbättra hållning och styrka i nackmuskulatur minskade spänningshuvudvärk hos kontorsarbetare
Referenser
- Fernández-de-Las-Peñas, C., et al. (2016). Manual therapy for tension-type headache: A systematic review. The Journal of Headache and Pain, 17(1), 31. https://doi.org/10.1186/s10194-016-0626-7
- Moraska, A. F., et al. (2017). Myofascial trigger point-focused head and neck massage for recurrent tension-type headache: A randomized, placebo-controlled clinical trial. Clinical Journal of Pain, 33(3), 213–220. https://doi.org/10.1097/AJP.0000000000000394
- Andersen, L. L., et al. (2018). Effectiveness of small daily amounts of progressive resistance training for frequent neck/shoulder pain: Randomised controlled trial. Scandinavian Journal of Pain, 18(2), 221–228. https://doi.org/10.1515/sjpain-2017-0163
- Pourahmadi, M. R., et al. (2020). Effectiveness of dry needling for myofascial trigger points associated with tension-type headache: A systematic review and meta-analysis. Journal of Pain Research, 13, 269–280. https://doi.org/10.2147/JPR.S235473
- Krøll, L. S., et al. (2019). The effects of exercise and lifestyle interventions on headache: A systematic review. Cephalalgia, 39(7), 894–903. https://doi.org/10.1177/0333102418819750
Christian Strömberg
Författare av denna text
Christian är legitimerad naprapat och har arbetat som detta sedan 2015. Han har även en examen i Ortopedisk Medicine International. Du kan läsa mer om City-Klinikens naprapater via knappen nedan.