Introduktion till yrsel
Yrsel är ett vanligt symtom som påverkar upp till 30 % av befolkningen årligen och kan ha många orsaker, inklusive muskuloskeletala dysfunktioner i nacke och käkled (cervikogen yrsel och käkledsrelaterad yrsel). Dessa tillstånd uppstår när proprioceptiv information från nackens leder, muskler och sensorer störs, vilket påverkar balanssystemet och orsakar illusion av rörelse eller ostadighet. Till skillnad från centrala orsaker (t.ex. vestibularisneurit som är en inflammation i balansnerven) saknas ofta nystagmus (snabba ögonrörelser som uppstår i slutläget av rotation av nacken) vid muskuloskeletalt orsakad yrsel. Forskning visar att cervikogen yrsel utgör 50–75 % av icke-vestibulära yrselfall.
Sammanfattning
Kort sammanfattning
Cervikogen yrsel uppstår vid dysfunktion i övre nackleder (C0–C3), muskelspänningar eller trauma (t.ex. whiplash). Proprioceptiva receptorer i nackens djupa muskler skickar felaktig information till hjärnstammen, vilket stör sensorisk input. Symtomen inkluderar ostadighet, “svajighet” och nackstelhet, ofta förvärrade av huvudrörelser.
Käkledsrelaterad yrsel ses vid käkledsdysfunktion, där spänningar i tuggmuskler eller ledinstabilitet påverkar reflexer och balans. En studie i Journal of Oral Rehabilitation (2019) fann att 60 % av käkledspatienter rapporterade yrsel, med signifikant förbättring efter ocklusionsskena (Manfredini et al., 2019).
Behandling riktar sig mot den muskuloskeletala orsaken (t.ex. manuell terapi, träning) och ger ofta snabb symtomlindring jämfört med medicinsk behandling av central yrsel.
Referenser:
- Kristjansson, E., et al. (2017). Cervical proprioception and dizziness: A systematic review. Spine, 42(22), E1319–E1328. https://doi.org/10.1097/BRS.0000000000002181
- Manfredini, D., et al. (2019). Temporomandibular disorders and dizziness: A systematic review. Journal of Oral Rehabilitation, 46(6), 577–586. https://doi.org/10.1111/joor.12779
- Treleaven, J. (2020). Dizziness of cervical origin: Clinical assessment and management. Physical Therapy Reviews, 25(3), 155–163. https://doi.org/10.1080/10833196.2020.1785689
Naprapatbehandlingar för muskuloskeletal yrsel
(cervikogen yrsel & käkledsrelaterad yrsel)
Vid yrsel kopplad till nacke (cervikogen) eller käkled (TMD-relaterad) riktas behandlingen mot att återställa normal proprioception, minska muskelspänning och förbättra ledmobilitet. Nedan presenteras naprapatiska tekniker med stöd i aktuell forskning.
Proprioception = kroppens förmåga att via sensorisk input från receptorer i muskler, leder och senor, orientera sig i rummet utan hjälp av synen.
- Cervikogen yrsel – behandling av nacke (C0–C3)
Specifik ledmobilisering/manipulation av övre nackleder
Återställer ledspel, minskar proprioceptiv störning och förbättrar balanssignaler.
Mjukdelsbehandling av suboccipitala & djupa nackmuskler
Löser spänningar i suboccipitalmuskulaturen, vilka är rika på proprioceptorer.
Sensorimotorisk träning (proprioceptiv träning)
Förbättrar integrationen mellan nacke, ögon och balanssystem.
Hållningskorrigering & ergonomiska råd
Minskar statisk belastning på nacke och proprioceptorer.
Exempel på naprapatens åtgärder:
- Mobilisering av C0–C1/C1–C2
- Djup massage av suboccipitala muskler
- Laserpekar-övningar på vägg (30 sek × 3/dag)
- Individanpassade nackstärkande övningar
- TMD-relaterad yrsel – behandling av käkled & tuggmuskler
Mjukdelsbehandling (masseter, pterygoideus)
Minskar muskelspänningar och reflexer som påverkar balans.
Käkledsmobilisering
Återställer normal ledfunktion.
Triggerpunktsbehandling i tuggmuskler
Minskar refererad smärta/yrsel från masseter/pterygoideus.
Koordinationsövningar (tunga-mot-gom + huvudrörelser)
Återställer kopplingen mellan käkled och balanssystem.
Exempel på naprapatens åtgärder:
- Intraoral massage av pterygoideus
- Mobilisering av käklederna.
- Dry needling i triggerpunkter i masseter
- Tuggmuskelstretch
Referenser
- Reid, S. A., et al. (2016). Manual Therapy, 22, 116–124. https://doi.org/10.1016/j.math.2015.10.012
- McDonnell, M. K., et al. (2019). JOSPT, 49(6), 432–441. https://doi.org/10.2519/jospt.2019.8426
- Kristjansson, E., et al. (2021). Physical Therapy, 101(4), pzab028. https://doi.org/10.1093/ptj/pzab028
- Cuccia, A. M., et al. (2022). J Oral Rehabil, 49(3), 289–297. https://doi.org/10.1111/joor.13295
- Kalamir, A., et al. (2018). Cranio, 36(5), 298–307. https://doi.org/10.1080/08869634.2017.1334728
Skapad av City-Klinikens Legitimerade naprapater
City-Klinikens naprapater är legitimerade och medlemmar i Svenska Naprapatförbundet. Vi vidareutbildar oss kontinuerligt. Du kan läsa mer om City-Klinikens naprapater via knappen nedan.
Granskad av Jonatan Karlsson, legitimerad naprapat. Thomas Gjörling, legitimerad naprapat. Christian Strömberg, legitimerad naprapat. Micael Johansson, legitimerad naprapat.
Denna information är avsedd för utbildningsändamål och ersätter inte en individuell medicinsk undersökning.