Många som lider av ryggbesvär ställer sig frågan: Varför får man egentligen ont i ryggen? Svaret finns ofta i en kombination av vår evolutionära historia, ryggradens komplexa anatomi och hur vi belastar våra kroppar i en modern livsstil.
Evolutionen: Priset vi betalar för att gå upprätt
En fascinerande teori är att den mänskliga ryggraden inte helt har hunnit anpassa sig till vår upprättstående gång. Från början var ryggraden en horisontell, hängande struktur (likt en bro) hos fyrbenta varelser. Hos dessa ligger den största belastningen framåt, mot magen.
När vi reste oss upp (Homo erectus) förvandlades ryggraden till en vertikal, viktbärande pelare. Belastningen förflyttades bakåt, mot de delar av disken och ligamenten som är som svagast.
Skillnaden mellan fyrfota och människa
| Egenskap | Kvadruped (Fyrfota) | Biped (Människa) |
| Struktur | Horisontell (”Hängande bro”) | Vertikal pelare |
| Belastning | Horisontell spänning | Axiell (lodrät) kompression |
| Kurvatur | Lätt kyfos (krökning utåt) | Lordos (svank) |
| Mekanisk styrka | Motverkar svankning | Motverkar framåtböjning |
Ryggens anatomi: Diskar, nerver och kanaler
Ländryggen består av fem kotor med mellanliggande diskar. Dessa diskar fungerar både som stötdämpare och leder för ryggradens rörelser.
- Annulus fibrosus: Diskens yttre hölje, bestående av 15–25 lameller som ger extrem styrka mot rotation.
- Nucleus pulposus: En geléartad kärna som förskjuts bakåt med åldern och förlorar vätska (från 85 % vattenhalt vid födseln till 65 % hos äldre).
- Cauda equina: Ryggmärgen slutar vid första ländkotan, därefter löper nervrötterna fritt neråt som en ”hästsvans”.
Diskens biomekanik: Den inbyggda pumpen
Enligt Krämers forskning fungerar disken som ett osmotiskt system – en pump. Vätskeutbytet styrs helt av det intradiskala trycket:
- Vätska tas upp: Vid tryck under 80 kPa (t.ex. vid vila)
- Vätska pressas ut: Vid tryck över 80 kPa (vid belastning).
Detta förklarar varför stillasittande och brist på rörelse leder till sämre näringsupptag och att diskarna åldras i förtid.
Hur hög är belastningen? (Nachemsons mätningar)
Professor Alf Nachemson vid Sahlgrenska i Göteborg utförde banbrytande mätningar på trycket i ländryggen (L3) hos en person på 70 kg:
Ryggliggande: 30 kPa
Stående/Gående: 70–85 kPa
Sittande (rak rygg): 100 kPa
Lätt framåtböjd: 120 kPa
Sittande med krummad rygg och vikt: 380 kPa (Högsta mätbara riskposition).
Från försvagning till smärta
När diskarna försvagas kan de börja bukta (diskbuktning) eller gå sönder (diskbråck). Detta minskar utrymmet för nerverna och kan leda till tillstånd som spinal stenos. Kroppen försöker ofta stabilisera denna instabilitet genom benpålagringar kring facettlederna, vilket ytterligare kan minska utrymmet för nerverna.
Vill du ha hjälp att minska trycket på dina diskar?
Att förstå varför man får ont i ryggen är första steget mot att bli smärtfri. Men när kunskap inte räcker till, finns vi på City-Kliniken i Göteborg här för att hjälpa dig med praktisk behandling och personlig rehabilitering.
Oavsett om din smärta beror på långvarigt stillasittande, ett akut ryggskott eller åldersförändringar i diskarna, arbetar våra legitimerade naprapater för att:
- Minska smärtan genom manuell behandling av muskler och leder.
- Återställa rörligheten så att diskarnas naturliga ”pumpeffekt” kan fungera optimalt.
- Förebygga framtida besvär med övningar anpassade efter din unika anatomi.
Du behöver ingen remiss för att boka tid hos oss.
Kontakta City-Kliniken Göteborg
Behöver du rådgivning innan du bokar? Tveka inte att kontakta oss.
- Telefon: 031-13 00 59
- E-post: info@city-kliniken.com
- Adress: Östra Hamngatan 52 (Centrumhuset – Plan 3), Göteborg. Nära Kungsportsplatsen, lätt att nå med spårvagn eller buss.
Denna text är författad och granskad av City-Klinikens legitimerade naprapater:
Jonatan Karlsson, Thomas Gjörling, Christian Strömberg och Micael Johansson, Vi är medlemmar i Svenska Naprapatförbundet och vidareutbildar oss kontinuerligt.
