I denna text om ont i ländryggen ska vi gå igenom:
Ländryggens uppbyggnad
Ländryggen är uppbyggd av fem ländkotor. Mellan kotorna finns det diskar som är stötdämpande, diskarna ledar även ländryggens rörelser. Diskarna är uppbyggda av brosk. En mjuk kärna inuti, och en hårdare massa som omsluter den mjuka kärnan. Kotorna sammanbinder med varandra genom leder, facettleder kallas dessa.
Bakom kotkroppen löper ryggmärgskanalen, detta är ett hålrum i ryggraden där ryggmärgen löper. Ryggmärgen löper hela vägen från huvudet ner till första ländkotan, här slutar ryggmärgen. Nervrötterna löper härifrån fritt resten av vägen ner till korsbenet, detta område kallas cauda equina.
Mellan var och en av ländryggens fem kotor löper ett par nervrötter ut, dessa löper genom nervrotskanalen.
Vad kan du göra om du har fått ont i ländryggen
Jag har tidigare skrivit en guide som du kan läsa via länken: Hur blir man av med smärta i ländryggen.
Varför får man ont i ländryggen
En teori är att vi inte har hunnit med evolutionen. Troligen är diskarna och den smärtkänsliga ryggmärgshinnan en orsak till väldigt många ländryggsbesvär.
Ryggradens strukturer är starkast framtill. Byggd för en fyrbent varelse, där den största belastningen på diskarna förlägger sig mot magen till. Då vi reste oss och började gå på två ben för flera tusen år sedan förändrades belastningen på diskarna. Belastningen på diskarna förlägger sig nu bakåt, istället för framåt. Baktill av disken är den svagaste delen, även ligamenten baktill i ryggraden är mindre och svagare.
Stillasittande blir mer och mer vanligt i vår vardag. Detta ökar trycket på diskarna betydligt mer jämfört med stående. Vi rör även på oss mindre, vilket leder till minskat näringsupptag i diskarna. Detta leder till en naturlig åldersförändring och försvagning av diskarna, hos många uppstår denna förändring betydligt tidigare än vad den borde.
En försvagning av diskarna leder till buktningar och bråck av diskarna. Bråck leder till att diskar sjunker ihop, detta skapar mindre utrymme. Detta leder då till att ligamenten inte blir lika uppspända, vilket skapar en instabilitet. Instabilitet skapar benpålagringar omkring facettlederna och diskarna, detta för att stabilisera upp strukturerna. Detta i kombination minskar utrymmet mellan diskarna och leder till förträngningar. Vilket skapar spinal- och lateral stenos.
Vad kan vi hjälpa dig med om du har ont i ländryggen
Naprapater är experter på att diagnostisera smärtor i ländryggen. Naprapaten kommer alltid att gå igenom sjukdomshistoria, och göra en undersökning av din ländryggen innan behandling påbörjas. Detta för att säkerställa att besväret lämpar sig för en naprapatbehandling.
Beroende på besvär väljer naprapater vilka tekniker dom ska använda sig av. Manipulation och mobilisering av ryggraden är otroligt effektivt mot diskbuktningar i ländryggen. TENS, pressur och massage för att mjuka upp stela muskler som ofta uppkommer samband med att du har ont i ryggen. Stretching för att släppa på spänningar runt omkring din ländrygg. Dessa tekniker är några vi använder oss av under en naprapatbehandling.
Naprapater jobbar även runt omkring ditt besvärsområde. Ibland kan du ha så ont i ryggen att du inte tillåter behandling av ländryggen. Då kan naprapaten lätta på spänningar i exempelvis bröstryggen och höften, för att på så vis få en avslappning i ländryggen. Det är även viktigt att naprapaten ger dig råd om vad du kan göra och vad du bör undvika att göra då du har ont i ryggen.
Naprapaterna på City-Kliniken i Göteborg har ett tätt samarbete med läkare som vi kan remittera dig till om vi bedömer att du kan vara i behov av smärtlindring eller vidare utredning.
Vanliga åkommor vid ont i ländryggen
Buktande disk
Diskarna sitter mellan kotorna och fungerar som stötdämpare, samt ger möjlighet till rörelse mellan kotorna. Bakom diskarna löper ryggmärgen som är omsluten av en hinna, ryggmärgshinnan. En konflikt mellan disken och ryggmärgshinnan kan skapa smärta.
Vanliga symtom vid en buktande disk är olika grad av smärta i din ländrygg. Smärtan kan förlägga sig på ena sidan, båda sidorna, eller till och med skifta från sida till sida. Den förlägger sig ibland ner i dina ben. Smärtan förstärks ofta då du sitter, ändrar position, lyfter något eller böjer dig framåt. Då du rör på dig lite lätt eller ligger ner avlastar du smärtan. Framför allt om du ligger ner på rygg med underbenen på en stol, med 90 graders vinkel i höft och knä. Observera att i det akuta skedet inte är ovanligt att det är väldigt smärtsamt även då du rör på dig lite lätt.
Disken kan även skapa en konflikt med din nervrot. Nervroten löper ut åt sidan från ryggmärgen. Om du får ett tryck eller en inflammatorisk reaktion omkring nerven kan du uppleva detta som en smärta, myrkrypning eller domning. En kombination mellan dessa är inte ovanlig, vanligen känner du endast av domningen i ett begränsat område av din fot.
Diskbråck
Om disken försvagas kan den mjuka kärnan i disken läcka ut och skapa en kraftfull inflammatorisk reaktion. Detta kan resultera i kraftnedsättning i vissa av dina muskler, reflexbortfall samt känselnedsättning i ditt ben.
Ett vanligt förlopp som sker vid ett diskbråck är att du först känner av en smärta i din rygg. Smärtan kommer efter en period även att kännas ner i ditt ben. Bensmärtan kan kombineras med myrkrypningar. Domningar kan även uppstå i din fot. Efter ytterligare en period kan din ryggsmärta släppa för att helt övergå till smärta i ditt ben.
Spinal stenos
Spinal stenos är en förträngning i din ryggmärgskanal. Detta yttrar sig som en ständig värk i din rygg då du står och går. Du kommer att vilja böja dig framåt, alternativt sätta dig ner efter en stunds promenad.
Lateral stenos
Lateral stenos är en förträning i din nervrotskanal. Nervrotskanalen är där din nervrot löper ut mellan kotorna. Nervroten kommer från ryggmärgen. Du kommer inte ha någon smärta i din rygg, om detta inte är kombinerat med någon annan ryggåkomma vill säga. Du kommer endast att känna av en smärta i ditt ben. Efter en period kan du även få myrkrypningar i ditt ben. Stå och gå förstärker smärtan, sitta och böja dig framåt avlastar smärtan.
Ligamentsmärta
Man skiljer mellan två olika typer då man pratar om smärta som kan komma från dina ligament i ländryggen. Dels hållningsrelaterad och dels då det finns en skada på dina ligament. Skillnaden här är att vid den hållningsrelaterade smärtan kommer smärtan då du sätter sträck på ett friskt ligament under en längre tid. Då det finns en skada på ligamentet kommer smärtan direkt där du utsätter ligamentet i en sträckt position.
Vid sträck på ett friskt ligament under en period kommer du att uppleva smärta då du har varit i samma position för länge. Du kommer att vilja byta position, eller röra på dig lite lätt. Smärtan förlägger sig långt ner i din ländrygg och möjligen i den övre delen av dina skinkor. Denna smärta kommer aldrig att stråla ner i dina ben.
Vid sträck på ett skadat ligament kommer du att uppleva en lokal smärta då du hamnar i rörelsens ytterläge av din rygg. Exempelvis då du lutar dig maximalt bakåt, eller om du lutar dig åt sidan så långt du kan.
Lumbago
Lumbago används ofta som en beskrivning av att du har ont i din rygg. Ungefär som ryggskott. Varken Lumbago eller ryggskott beskriver vad din smärta uppstår av. Det finns flera teorier om varför lumbago eller ryggskott uppstår.
Mer om Lumbago och Ischias läser du här.
Ischias
I dagligt tal används ofta ischias så fort man har en utstrålande smärta i benet. Detta är tveksamt, för att benämningen ischias ska vara korrekt krävs det att du har en konflikt med någon av ländryggens nervrötter som bildar ischiasnerven. Dessa nervrötter är L4, L5, S1 samt S2.
Piriformis syndrom är en tveksam diagnos som ofta beskylls som orsak till ischias. Mer om piriformis syndrom – Sanning eller myt läser du här.
Rekommenderad läsning vid ont i ländryggen
- Hur blir man av med smärta i ländryggen.
- Diskbuktning – En teori om varför smärta uppstår.
- Ischias, lumbago, lumbago-ischias, vad betyder dessa ord.
- Sned vi ont i ryggen – Därför kan du bli sned.
- Hållningsrelaterat syndrom.
Vill du läsa mer om ländryggsbesvär kan du göra det hos statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Jonatan Karlsson
Författare av denna text
Jonatan är legitimerad naprapat och har arbetat som detta sedan 2009. Han har även en examen i ultraljudsdiagnostik, samt en högre examen i Ortopedisk Medicine International. Du kan läsa mer om City-Klinikens naprapater via knappen nedan.
