Ont i knät

Ont i knät

Då du har fått ont i knät är en detaljerad sjukdomshistoria samt en väl genomförd klinisk undersökning av största vikt för att lokalisera besvärets strukturella utgångspunkt. Detta kan vi naprapater på City-Kliniken hjälpa dig med, om din smärta inte släpper efter att du har följt råden i texten. 

En smärta från knät är oftast lokalt lokaliserad. Smärtan kan sprida sig något uppåt lårbenet, samt ner över underbenet, men detta är relativt ovanligt. 

 

I denna text ska vi gå igenom:

  • Knäts uppbyggnad.
  • Vad kan du göra om du har fått ont i knät.
  • Varför får man ont i knät.
  • Vad kan vi hjälpa dig med om du har ont i knät.
  • Vanliga åkommor

 

Knäts uppbyggnad.

Knäleden utför framför allt böjning och sträckning i ditt ben. Leden är uppbyggd av lårbenet och skenbenet. Mellan dessa ben finns två menisker, en på insidan, och en på utsidan av ditt knä. Dessa är till viss del stötdämpande, men styr framför allt din böjning och sträckning i knät. På sidorna av ditt knä finns två kraftiga ligament som minskar sidoböjning i ditt knä. Inuti knät finns två korsband, ett främre och ett bakre. Dessa minskar framåt och bakåtglidning benen emellan. Det finns även en mindre led mellan skenbenet och vadbenet precis nedan knäleden, mot utsidan till.

Ont i knät, anatomi

Vad kan du göra om du har fått ont i knät.

Det är viktigt att fortsätta röra på ditt knä, detta ger knät cirkulation och näring. Om ditt knä smärtar så att en promenad känns avlägsen. Då kan du cyklar, simma eller prova crosstrainer istället. Det kan vara skönt att använda ett knäskydd för att ge knät stabilitet.

Om du har ett stillasittande jobb bör du böja och sträcka i knät ofta, detta för att ge knät cirkulation.

Prova isometrisk träning, detta betyder att du aktiverar muskulaturen utan att knät rör sig. Sträck ut ditt knä, samtidigt som du håller emot med ditt andra ben. Placera baksidan av din andra fot framtill över underbenet. Gör på samma sätt då du  böjer i ditt knä, men sätt din fot bakom underbenet istället. Aktivera muskulaturen i intervall om fem sekunder, upprepa fem gånger.

Bäckenlyft är en utmärkt övning vid besvär i knät. 10-15 repetitioner. Klarar du göra bäckenlyft med ett ben kan du prova det.

Varför får man ont i knät.

I knät finns flera strukturer som kan skadas. Trauma som vridningar i knät under belastning, eller en böjning åt sidan kan skada menisker, korsband eller ligament.

Aktivitet som du ökar för fort eller med för hög frekvens ger överbelastningsskador. Obalanserad eller svag muskulatur som inte tål en viss typ av belastning är en annan orsak.

Tidigare skador eller ålder kan ge atros, med andra ord förändringar på knäts brosk.

 

Vad kan vi hjälpa dig med om du har ont i knät.

Naprapatens första uppgift är att ta reda på viken struktur i ditt knä det är som skapar smärtan. Detta gör naprapaten med hjälp av sjukdomshistoria och undersökning vid naprapatbehandlingen. Vi sätter en diagnos.

Vid senskador använder vi oss av stötvågsbehandling som är en väldigt effektiv behandlingsmetod. Vi har även möjlighet till epte-behandling, akupunktur med likström via ultraljudsvägledning.

Det är viktigt med ett bra träningsprogram som stegras efter hand vid framför allt menisk- och korsbandsskador. Om naprapaten bedömer att detta behövs hjälper vi dig gärna med en tidsbokning till fysioterapeut.

Lättare sträckningar mot ligamenten på sidan av knät svarar bra på friktionsmassage.

Ibland kan man få låsningar i knät som inte beror på en meniskskada. Dessa svarar ofta bra på manipulation.

 

Vanliga åkommor

  • Hopparknä 

Detta är ett typiskt överansträngningsfenomen.  Vanligen får du en smärta under eller efter aktivitet. Att gå i trappor, speciellt uppför smärtar ibland. 

Den typiska lokalisationen är strax nedan knäskålen.  

Du kan även få detta tillstånd på insidan, utsidan samt ovan knäskålen. 

  • Löparknä

Du får en smärta på utsidan av knät. Ofta är du löpare. Smärtan uppkommer under eller efter aktivitet. Om smärtan kommer under löpning får du oftast avbryta på grund av smärtan. 

  • Bristning i baksida lår, infästning vid knäregionen

Du märker att något händer när du startar en rusch, ibland kan du fortsätta, men du känner av ett obehag. Ibland kan smärta uppkomma efter överansträngning. Exempelvis om du har tränat mer knäböj än vanligt. 

  • Inflammation i slemsäck, svullnad framsida knä

Du får en smärta och svullnad på framsidan av knät. Ofta har du krupit runt på knä dagen innan. 

  • Svullnad i knäveck, bakercysta 

Om du överanstränger ditt knä kraftigt, eller om du har en förändring i ditt knä och belastar detta mer än det klarar av, kan en ökad vätskemängd bildas i din knäled. Din knäled omsluts av en ledkapsel som är något svagare baktill mot knävecket. Om det bildas mycket vätska i ditt knä kan denna vätska tryckas bakåt och forma en svullnad i ditt knäveck, en bakercysta. Du får en något inskränkt böjning i din knäled av detta, knät kan kännas lite instabilt, och det kan göra ont när du belastar knät. 

  • Inflammation i knäleden, svullnad i knät utan känd skada

Du märker att ditt knä svullnar upp helt utan känd orsak. Denna svullnad eskalerar, först utan smärta. Efter några veckor, eller månader börjar knät att smärta. Smärtan påverkas inte direkt av rörelser, och blir senare mer tydlig framför allt nattetid. 

DELA: