En smärta från knät är oftast lokalt lokaliserad. Smärtan kan sprida sig något uppåt lårbenet, samt ner över underbenet, men detta är relativt ovanligt.
I denna text ska vi gå igenom:
- Knäts uppbyggnad.
- Vad kan du göra om du har fått ont i knät.
- Varför får man ont i knät.
- Vad kan vi hjälpa dig med om du har ont i knät.
- Vanliga åkommor
Knäts uppbyggnad.
Knäleden utför framför allt böjning och sträckning i ditt ben. Leden är uppbyggd av lårbenet och skenbenet. Mellan dessa ben finns två menisker, en på insidan, och en på utsidan av ditt knä. Dessa är till viss del stötdämpande, men styr framför allt din böjning och sträckning i knät. På sidorna av ditt knä finns två kraftiga ligament som minskar sidoböjning i ditt knä. Inuti knät finns två korsband, ett främre och ett bakre. Dessa minskar framåt och bakåtglidning benen emellan. Det finns även en mindre led mellan skenbenet och vadbenet precis nedan knäleden, mot utsidan till.
Vad kan du göra om du har fått ont i knät.
Det är viktigt att fortsätta röra på ditt knä, detta ger knät cirkulation och näring. Om ditt knä smärtar så att en promenad känns avlägsen. Då kan du cyklar, simma eller prova crosstrainer istället. Det kan vara skönt att använda ett knäskydd för att ge knät stabilitet. Om du har ett stillasittande jobb bör du böja och sträcka i knät ofta, detta för att ge knät cirkulation. Prova isometrisk träning, detta betyder att du aktiverar muskulaturen utan att knät rör sig. Sträck ut ditt knä, samtidigt som du håller emot med ditt andra ben. Placera baksidan av din andra fot framtill över underbenet. Gör på samma sätt då du böjer i ditt knä, men sätt din fot bakom underbenet istället. Aktivera muskulaturen i intervall om fem sekunder, upprepa fem gånger. Bäckenlyft är en utmärkt övning vid besvär i knät. 10-15 repetitioner. Klarar du göra bäckenlyft med ett ben kan du prova det. Ladda ner PDF med knäövningarVarför får man ont i knät.
I knät finns flera strukturer som kan skadas. Trauma som vridningar i knät under belastning, eller en böjning åt sidan kan skada menisker, korsband eller ligament. Aktivitet som du ökar för fort eller med för hög frekvens ger överbelastningsskador. Obalanserad eller svag muskulatur som inte tål en viss typ av belastning är en annan orsak. Tidigare skador eller ålder kan ge atros, med andra ord förändringar på knäts brosk.Vad kan vi hjälpa dig med om du har ont i knät.
Naprapatens första uppgift är att ta reda på viken struktur i ditt knä det är som skapar smärtan. Detta gör naprapaten med hjälp av sjukdomshistoria och undersökning vid naprapatbehandlingen. Vi sätter en diagnos. Vid senskador använder vi oss av stötvågsbehandling som är en väldigt effektiv behandlingsmetod. Vi har även möjlighet till epte-behandling, akupunktur med likström via ultraljudsvägledning. Det är viktigt med ett bra träningsprogram som stegras efter hand vid framför allt menisk- och korsbandsskador. Om naprapaten bedömer att detta behövs hjälper vi dig gärna med en tidsbokning till fysioterapeut. Lättare sträckningar mot ligamenten på sidan av knät svarar bra på friktionsmassage. Ibland kan man få låsningar i knät som inte beror på en meniskskada. Dessa svarar ofta bra på manipulation.Vanliga åkommor
- Hopparknä
- Löparknä
- Bristning i baksida lår, infästning vid knäregionen
- Inflammation i slemsäck, svullnad framsida knä
- Svullnad i knäveck, bakercysta
- Inflammation i knäleden, svullnad i knät utan känd skada
Jonatan Karlsson
Författare av denna text
Jonatan är legitimerad naprapat och har arbetat som detta sedan 2009. Han har även en examen i ultraljudsdiagnostik, samt en högre examen i Ortopedisk Medicine International. Du kan läsa mer om City-Klinikens naprapater via knappen nedan.
