Ont i ryggen - Låt en Naprapat i Göteborg reda ut varför.
Varför får vi ont i ryggen? Vad är det som kan skapa denna smärta? Det finns ett flertal teorier om varför smärta uppstår, varför vi får ont i ryggen.
Ont i ryggen, naprapat göeteborg, naprapat, ryggont
15560
post-template-default,single,single-post,postid-15560,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-10.1.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.0.1,vc_responsive

Ont i ryggen – Diskbuktning – En teori om varför smärta uppstår

Ont i ryggen – Diskbuktning – En teori om varför smärta uppstår

Varför får vi ont i ryggen? Vad är det som kan skapa denna smärta?

Det finns ett flertal teorier om varför vi får ont i ryggen, varför smärta uppstår. Det finns helt klart flera orsaker till vad som kan skapa smärta vid ett besvär. Jag ska i denna text förklara hur jag ser på smärta vid ett vanligt tillstånd, ”ryggskott”. Men jag vill vara väldigt tydlig med att detta är en teori, en teori som många andra. Ingen forskning har lyckats att säga ”så här är det”.

Ryggskott beskrivs som en akut eller gradvis insättande smärta som uppstår i ryggen. Orsaken till denna kan vara flera. Det talas om frakturer, inskränkt rörlighet i leder, låsningar, bristningar i muskler, diskbråck, med mera.

Jag ska här beskriva en teori som jag finner mycket intressant. Diskbuktningar, diskar som skapar en konflikt med smärtkänslig vävnad. En disk är en massa uppbyggd av broskliknande material som sitter mellan två kotor i ryggraden. Diskens funktion är att sammansluta kotorna med varandra för att kunna tillåta rörelser mellan dessa. De fungerar även som stötdämpare, samt att upprätthålla utrymmet mellan kotorna.

En disk är i stort sätt inte känslig för smärta. Endast den yttre delen (0.9 mm av ytan) av disken har visat sig inneha nervvävnad. Ryggmärgshinnan främre del däremot har visat sig vara rikligt uppbyggd av nervvävnad, ryggmärgshinnan kan således förmedla smärtsamma impulser. Ryggmärgshinnan löper i ryggmärgskanalen, strax bakom diskarna.’

Ryggkota

Om ryggmärgshinnan utsätts för tryck, eller påverkas av inflammatoriska reaktioner kan smärta uppstå. Smärtan kan förlägga sig mitt i ryggen, ena sidan, eller båda sidorna samtidigt. Smärtan kan även kännas som en punkt i din ena skinka, eller båda skinkor samtidigt. Den kan även reproduceras ner i ditt eller dina ben, så långt ner som till anklarna.

Om disken buktar snett bakåt kan den även skapa en konflikt med dina nervrötter. Om så är fallet kan smärtan reproduceras ner i ditt ena ben. Detta kännetecknas ofta som en mer exakt lokaliserad smärta inom ett visst utbredningsområde i ditt ben. Smärtan kan även gå ut i dina tår, beroende på vilken nerv som är påverkad. Även pirrningar och domningar kan upplevas då man får tryck mot en nervrot.

Diskbuktning

De moment som brukar göra mest ont vid ett besvär som har med dina diskar att göra är:

  • Sitta
  • Böja dig framåt
  • Lägesförändringar
  • Lyfta

De som avlastar din smärta mest brukar vara:

  • Ligga på rygg med böjda ben
  • Röra på dig lite lätt

Värt att nämna är att detta kan bero på vilken nivå i ryggen ditt besvär sitter. Om exempelvis din tredje disk i ländryggen är den som skapar din smärta så kan sittande vara avlastande. Det kan även vara skönt att böja sig framåt. Om smärtan är väldigt påtaglig kan ditt enda alternativ vara att ligga ner, således kommer det inte kännas bättre om du rör på dig lite lätt. Dock är det inte farligt att röra på sig. Det beskrivs idag att du bör, om möjligt, försöka röra på dig lite lätt även om det gör ont. Men rör inte på dig mer än du klarar av, det är bättre att du rör på dig korta stunder i flera omgångar.

 

En vanlig beskrivning av uppkomsten av ett diskbråck kan vara att smärtan startar som en lätt värk i mitten eller ena sidan av din rygg (du har här en konflikt med ryggmärgshinnan). Detta sprider sig mer ut åt sidan och även ut i ditt ben (du har nu möjligen en kontakt med nervroten). Smärtan sitter fortfarande både i din rygg och i ditt ben. Efter några timmar eller dagar släpper din värk i ryggen, och du har nu bara ont i ditt ben (du har nu bara en konflikt med din nervrot och inte längre med din ryggmärgshinna). Förloppet kan naturligtvis ske på olika vis, du kan exempelvis få akut ont i ditt ben utan föreliggande ryggsmärta.
Smärtan förläggs beroende på var diskbråcket trycker.

I de absolut flesta fall självläker ett diskbråck, operation behöver sällan utföras. Detta bedömer dock din läkare i första hand.

Har du ont i ryggen? Du är välkommen att kontakta oss naprapater på City-Kliniken i Göteborg för en bedömning. Ring 031-130059, eller besök oss på www.city-kliniken.com

No Comments

Sorry, the comment form is closed at this time.

Behandling av gravida

Under graviditeten kan man liksom tidigare drabbas av skador och överbelastning i muskler och leder. Det är dessutom vanligt att man på grund av den ökade belastningen och förändrade kroppshållningen blir tröttare i rygg och bäcken. Det kan vi hjälpa dig med. Vi använder oss av en gravidbänk som har plats för din gravidmage och byst, så att du kan ligga på magen utan problem. Det gör det lättare för dig att slappna av. Vi ger även råd och tips på vilken träning/motion som passar just dig.

Vi naprapater på kliniken har under många år behandlat gravida, nyblivna mammor och mammor som många år efter förlossning har besvär med sina ryggar.

STÄNG

Om stötvågsbehandling

Stötvågsbehandling har använts sedan 1980-talet inom sjukvården för att spränga njursten. Inom idrotten har den använts sedan OS 1996.

Genom en applikator går stötvågor in mot vävnaden. Behandlingen ökar den metaboliska aktiviteten i vävnaden som gör att kroppens läkningssystem sätts igång.

Behandlingstillstånd som har goda resultat:

 

City-Klinikens stötvågsbehandling

Normalt behandlar vi 3 – 5 gånger med en veckas mellanrum, därefter görs en utvärdering tillsammans med naprapaten/sjukgymnasten. Om du har några frågor kan du maila eller ringa oss till kliniken. Vid tidsbeställning, uppge om du har en remiss från läkare. Behandlingen ingår i vanlig behandlingstaxa.

STÄNG

Om Naprapati

Naprapatin har en stark nordisk förankring och är sedan länge den klart dominerande grenen inom manuell medicin i Norden. I Sverige finns idag (2010) drygt 1000 legitimerade naprapater och i Finland finns knappt 100. I Norge växer naprapatin lavinartat och varje år utexamineras cirka 25 norska naprapater vid Naprapathögskolan i Stockholm. Även utanför Norden är naprapatin på stark frammarsch.

Naprapaten av idag har en mycket bred grund att stå på vad gäller såväl grundmedicinska och humanbiologiska kunskaper som kunskaper inom naprapatins karaktärsområde, den manuella medicinen, och de behandlingstekniker som omfattas inom detta.

Naprapaternas specialitet är att kombinera en hög kompetens inom ortopedisk medicin med mycket god kunskap om rörelseorganens specifika funktion. Detta innebär en stor bredd såväl vad gäller teoretiska kunskaper, vilket ger goda differentialdiagnostiska möjligheter, som rent kliniskt/praktiska kunskaper, vilket ger en mångfald av möjligheter att behandla patienter.

Naprapati kan beskrivas som Funktion och Mångfald

Verksamhetsområdet naprapati innefattar att förebygga, utreda och behandla funktionsrubbningar och smärttillstånd i rörelse- och stödjeorganen. Behandlingen sker genom att kombinera manipulations- och mobiliseringstekniker med muskeltöjning och massage i syfte att återställa funktionen i rörelse- och stödjeorganen.

Naprapatin präglas av ett helhetstänkande där behandlingen är kausalt inriktad, varför ovan nämnda manuella behandlingsmetoder ofta kompletteras med annan fysikalisk behandling och förebyggande eller rehabiliterande träning för att om möjligt undvika återfall.

Då den ovan nämnda kunskapen om rörelseorganens specifika funktion kombineras med goda kunskaper i biomekanik faller det sig naturligt att även ergonomi är ett område naprapater väl behärskar, vilket ytterligare förstärker möjligheterna till en helhetssyn samt medger behandling av de flesta patientkategorier med besvär och smärta från rörelseorganen.

 

Läs med om naprapati

Svenska Naprapatförbundet

Svensk Idrottsmedicin

Orthopaedic Medicine International

Fyss

STÄNG